Den svenska demokratin firar sin egen undergång.


Jan Hervig

I samarbetet med norska Resett kommer här ytterligare ett inlägg från  Jan Schibbye Hervig. <Den svenska demokratin firar sin egen undergång.>. Artikeln är översatt till Svenska av Rosa Traktorn.

Jag överlämnar därmed till hans bidrag.

bar2

Den 17 december 1918 beslutade riksdagen i Sverige att införa allmän rösträtt och jämlikhet. Dagen firades nyligen med anföranden och flaggning från offentliga byggnader.

I riksdagen fanns det markeringar i form av seminarier med talmannen, kungen och kronprinsessan Victoria i framkant. Om talmannen bjöd på icke-rasistiska kakor och kaffe är inte känt. Men trots den offentliga åminnelsen var den stora folkfesten frånvarande enligt svenska tidningar. Parollen för dagen var knappt kännbar, med undantag för de kungliga jubilarerna, som var väl drillade: ”Jag, må du leva, demokratin uti hundrade år”.

”Vi ser demokratiseringen som en process och firandet bör därför också uppmärksammas de kommande åren”, säger Torbjörn Nilsson, professor i historia vid Södertörns högskola.

Men idag är det väldigt många som följer utvecklingen i Sverige med oro och förundran. Den process som professorn talar om som viktigt, har väl helt spårat ur? De liberala tendenser som vi ser i flera länder i Europa är mycket väl synliga i Sverige.

Svenska politiker på nationell nivå saknar tolerans för andras åsikter, respekt för minoriteter och demokratiska spelregler i allmänhet. Yttrandefriheten inskränks ständigt, politisk kommunikation och öppna debatter är inte önskvärda. Utvecklingen har förändrat den makt som traditionellt finns i den nationella suveräna staten. Resultatet är anarkistiska tillstånd.

Myndigheterna förlorar kontrollen över stora stadsdelar, klaner och gäng tar makten och utvecklar parallella samhällen, apartheidsamhällen, som styrs av strikt religiösa lagar blandat med grov brottslighet, en flod av droger och mängder av vapen från Balkan. Klanerna och gängen är här för att stanna. Mord, skrämsel, våld och moralpolis står i bjärt kontrast till den demokratiska mångfalden, toleransen och den offentliga förvaltningen. Men Sverige säger obegripligt nog ja till denna utveckling och tystar ner de negativa aspekterna av det groteska, mångkulturella experimentet.

Feminismen växer fram som mer och mer tragikomisk. På grund av all överdrift förlorar den sin funktion och trovärdighet. Otryggheten för kvinnor har ökat, antalet våldtäkter är uppseendeväckande också efter internationell skala, hedersvåld har blivit vardagliga och könsstympning sker hela tiden.

Årsdagen kom i skuggan av den allvarligaste politiska krisen i Sverige sedan andra världskriget. Det var 100 dagar sedan valet och 72 presskonferenser hölls i riksdagshuset, fortfarande utan att en regeringsformation är i sikte. Lite pinsamt för en nation som påstår sig vara ett föregångsland som folkstyre.

Sverige har ett distinkt moraliskt och etiskt problem. Om någon stör den etablerade, ”normala” svenska samhällsstrukturen så är alla piggar ute och du anklagas för extremism, nazism och rasism. Det är anklagelser som gör att det svenska folket gömmer sig. Får du en sådan anklagelse mot dig, kan du förlora ditt jobb, hus och ställning, och dina barn kommer att bli mobbade eller kan till och med bli omhändertagna av sociala myndigheter efter orosanmälan.

Det socialdemokratiska samhället, med folkhemmet som en idealmodell, har kört fast på grund av ”inkräktare” på den politiska arenan. Människor som inte ägnar sig åt traditionella åsikter och socialdemokratisk maktdelning, men som vågar sig på att tänka om, uppfattas som ett hot mot makteliten. Status quo är inte längre en räddningsplanka, riksdagsvalet 2018 kommer att lämnas som en symbol för socialdemokratins haveri.

Bara tanken på att Sverige skall ändra politiska kurs och relatera till andra värderingar än den adopterade och evigt socialistiska, är inte att hoppas på vare sig för socialdemokraterna eller allianspartnerna. Rädslan för att maktbalansen ska vara skev är frenetisk, eliten ser sina positioner och sina privilegier hotade. Det har aldrig hänt tidigare i en sådan storleksordning. Det vi bevittnar är i grunden en politisk jordbävning. Allt har hänt efter att Sverigedemokraterna blev en maktfaktor.

Uppgivenheten över politikernas handlingsförlamning är också stor i gammelmedia. Det är en viktig signal. Aftonbladet skriver om de svenska politikerna som förhandlar i evigheter om de uppenbara noll-lösningarna: ”Loppet är kört.” De (politikerna) lider av tunnelvision. De är precis som andra utslitna människor, egocentriska. Och de är övertygade om att omgivningen är emot dem och att de själva är de enda klarsynta.

Skribenten Anna Dahlberg i Expressen är inte heller nådig i sin analys: ”Det är snart jul och Sverige har ingen regering”. Samtidigt pytsar partierna ut miljarder som om det inte finns någon morgondag.

Svenska politiker är övertygade om att globalisering och övernationell styrning från EU och FN är den magiska formeln för landets framtid. Medan det etniska svenska samhället försvinner alltmer, påminner det nya Sverige om allt mer om Mellanöstern och Nordafrika. Firandet av demokrati blir bara tragisk mot en tom bakgrund.

Källa: https://resett.no/2018/12/23/det-svenske-demokratiet-feirer-sin-egen-undergang/

4 kommentarer

  • Skönt att veta att *någon* vakar över oss när världen går under!

    Gilla

  • God jul til alle venner av Thomaz! Når jeg skriver så mye om Sverige, så er det fordi jeg liker landet og har mange gode venner over grensen. Jeg er svært urolig for den skremmende utviklingen vi ser, og det gjelder også Norge. Men jeg syes også at svenske politikere slår alle rekorder i galskap, og en regjering basert på demokratiske prinsipper vil de heller ikke ha! Vi har alle en felles oppgave og det er å informere om den faren som truer våre kulturer. Sammen kan vi kanskje mobilisere mange nok den dagen vi må stå opp. Takk til Thomaz som gjør en stor innsats for frihetsidealene, vi sprer hans tanker her i Norge og skal fortsette dette unike samarbeidet i det nye året.

    Gillad av 1 person

    • Tack för din varma julhälsning Jan.
      Självklart ska vi fortsätta samarbeta och hjälpa varandra att sprida våra tankar, idéer och åsikter. Vi är brödranationer och i dessa tider behöver vi varandra.

      Svenska regeringen har inte gjort mycket för Norge genom historien, snarare agerat som en störig mobbare.. Men det är inte vår regering som är Sverige.. Det är vi, folket..och folket är inte överens med regeringen. Som folk är vi bröder och systrar och som familj ska vi stå samman när det gäller… Vi är jordnära och sansade människor som vet och kan bättre än våra politiska ledare.. Så låt oss inte mista broderskapet över dumma politikers dumma beslut..

      Gilla