Brott & Statistik


Jenny-PiperJenny Piper som skrivit flitigt på Facebook och som i mitt tycke skriver exceptionellt bra, informativt och med bra analysförmåga skriver den ena artikeln efter den andra som fått mig att böna och be att hon ska skriva här. Hon har gått med på att jag får posta ett par av hennes artiklar här på Rosa Traktorn och förhopningsvis kommer vi att få se mer av henne här.

 

Jag överlämnar till den tredje av de tre artiklar skrivna av Jenny. Vi kommer få se mer av hennes briljanta texter i framtiden.

bar2

Debattartikeln som jag i förrgår skickade till alla stora tidningar blev tyvärr mottagen med kalla handen precis som vanligt – trots att den behandlar ett dagsaktuellt ämne. Återigen misslyckades jag med att nå ut till de som bara har gammelmedia som enda nyhetskälla, men jag låter mig inte nedslås utan ser det istället som ett tecken på att jag har belägg för det jag skriver.

bar2

År 1973 skrev fil.kand. Britt Sveri en rapport i Svensk Juristtidning om utlänningars brottslighet; En kriminalstatistisk jämförelse mellan svenska och utländska medborgare. En juridikstuderande yngling som numera är en snart pensionerad advokat ville skriva en uppsats baserat på just denna rapport men fick nej då det minsann inte gick för sig att skriva om detta känsliga ämne – redan då var man igång med pekpinnarna om vad som var politiskt korrekt!

Rapporten baseras på en undersökning som vid denna tid pågick vid Kriminalvetenskapliga Institutet vid Stockholms universitet, rörande utlänningars brottslighet och fokuserar på statistik från åren 1953-1967. År 1967 fanns det 305.576 icke svenska medborgare i landet – de flesta kom från Norden (främst Finland), Tyskland och övriga Europa samt var i arbetsför ålder. En intressant detalj är att det är en rätt jämn fördelning mellan könen i jämförelse med idag när majoriteten av migranterna är ensamkommande män från MENA.

En intressant del i rapporten behandlar ”upptäcksrisken”, vilken torde vara högre för utlänningar än svenskar eftersom identifieringsmöjligheterna är så mycket större för vissa nationaliteter, t.ex. i fråga om hudfärg, hårfärg och kroppsbyggnad som kraftigt avviker från svenskarna när det gäller utseendet. En utlänning kan även genom språket eller sin bristfälliga svenska lättare identifieras och efterspanas. Helt korrekt teori, men det man inte visste då var att det politiskt korrekta skulle komma att styra Sverige med järnhand och att gå ut med ett signalement på gärningsmän som inte är etniskt svenska kom att bli tabu på 2000-talet!

När den här rapporten skrevs hade man liknande problematik som vi ser idag – en hög invandring på kort tid, där både myndigheter och svenska folket varit helt oförstående och oförberedda på vad det i slutändan skulle leda till. Svensk ekonomi befann sig då i ett bottenläge med en kraftig arbetslöshet som följd, vilket framkallade en önskan hos medborgarna att värna om ”sitt och de sina” – något som i sin tur ökade risken för att invandrarna skulle bli måltavla för samhällets misslyckande. I den allmänna debatten framställdes utlänningarna på den här tiden inte sällan som en samling ”understödstagare vars enda syfte med att komma hit var att dra nytta av sociala förmåner” och på samma sätt som idag användes brottsligheten som ett slagträ i diskussionen om utlänningars vara eller icke vara i Sverige.

I brottsstatistiken för år 1967 är det medborgare från Finland, Norge, Danmark, Tyskland, Österrike, Jugoslavien och Ungern som sticker ut – det vill säga helt andra folkgrupper än de som vi har problem med i Sverige av idag, där kultur, livsstil, värderingar och traditioner som människor från MENA för med sig är ljusår från de vi har i Europa. Att dessa individer har haft svårt att integrera sig i sitt nya land från dag ett, vilket är ett kapitalt misslyckande för hela sjuklövern där båda blocken har haft makten under hela den långa period som vi har haft en kraftig invandring från MENA, är därför inget konstigt. Hade politikerna från början haft rätt inställning och ställt krav på att de som kommer hit ska göra rätt för sig och ta seden dit de kommer så är jag övertygad om att vi hade sett en annan samhällsbild än den vi upplever idag. Intentionen från våra politiker var från början rätt när de migranter som kom till Sverige på 1950-talet fick ett nystartskapital från staten och så fort de fick arbete så började de att betala av på lönen varje månad – varför denna process sedermera ändrades till att istället övergå i rena bidrag och skapa det bidragssamhälle som symboliserar hela 2000-talet är en mycket relevant fråga.

Det är anmärkningsvärt att man redan på 1960-talet såg varningssignaler som man med facit i hand kan konstatera att man struntat i. Numera är det kutym att skottlossningar, knivhuggningar, explosioner, bränder och våldtäkter sker på daglig basis. Gemene man vet att det finns en överrepresentation av utländska medborgare i dagens brottsstatistik – särskilt inom sexualbrott som till exempel gruppvåldtäkter. Den senaste BRÅ-undersökningen i Sverige gjordes för över 10 år sedan och med tanke på hur våldsspiralen hela tiden eskalerar så talar allt för att regeringen behöver beställa en ny rapport omgående – om inte annat för att kunna tillsätta rätt åtgärder.

Detta har dock justitieminister Morgan Johansson envetet vägrat trots att en privatperson (Joakim P Jonasson ) förra året gjorde en medborgarstudie om sexualbrottslighet bland män födda i Sverige och utlandet, där han gick igenom över 4.000 fällande domar som visar att män med utomeuropeisk härkomst begår 84% av de grova våldtäkterna i Sverige samt att 90% av gruppvåldtäkterna begås av män med utomeuropeisk härkomst. Ändock fortsätter ministern att hävda att det inte finns belägg för en ny rapport. En parentes i sammanhanget är att regeringarna i både Norge och Danmark beställt motsvarigheten av en BRÅ-rapport i slutet av förra året och dessa visar likvärdiga resultat – det vill säga att män från MENA samt andra generationens invandrare är överrepresenterade i brottsstatistiken och då ska man betänka att de har tagit emot en bråkdel av de migrantströmmar som Sverige hanterar.

Så fort detta kommer på tal så är många vänsterorganisationer snabba med att dra rasistkortet för att tysta debatten, men hur kan man släta över och generalisera fakta och statistik? Det fungerar inte i längden och det är verkligen på tiden att den så kallade oppositionen och landets samlade mediekår trycker på regeringen att faktiskt göra slag i saken och begära en ny BRÅ-rapport omgående! Har inte alla offer lidit tillräckligt – behöver vi spä på statistiken ytterligare?

//Jenny Piper

One thought on “Brott & Statistik

Add yours

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s

Med kraft från WordPress.com.

Upp ↑

%d bloggare gillar detta: