En guide till dig som är anklagad för hets mot folkgrupp (HMF)


HMF

Har du fått brev från polisen att infinna dig till förhör? Är du anklagad för hets mot folkgrupp (HMF) för något du skrivit på Facebook eller annan social media?

– Då kan detta vara värt något för dig!!

Detta är information från Jurist som tydligt talar om vad som gäller, vilka rättigheter du har och vilka möjligheter du har att bestrida anklagelsen. Du har flera grundlagsgivna rättigheter som polisen, åklagaren och rättsväsendet kommer försöka kringå och förneka dig. Lär dig vad som gäller i lagen, och på vilket sätt du kan bemöta polisen i förhör.

Du kan ladda ner hela artikeln som PDF längst ner…

En guide till dig som är anklagad för hets mot folkgrupp (HMF)

Religion är kollektiv tro som grundar sig på en trosföreställning, t.ex. om gudarandartranscendenta själar (teism) eller andra övernaturliga fenomen. Gudarna ses ofta som skapare och som höjda över det jordiska. Religion kan även röra sig om motsvarande föreställningar om en högsta andlig verklighet eller yttersta sanning, med eller utan gudar. Andetro, förfäders tro och övertygelsen om en magisk verklighet är också uttryck för religion. Religioner förutsätter ofta existensen av en själ som lever vidare efter kroppens död.

Sekt är ett sociologiskt begrepp för att ange en viss typ och social gruppering. Ordet sekt och sekteristisk används även i vardagsspråket om något som är avvikande ofta marginaliserat för att ange dess farlighet eller i varje fall att det är något man bör akta sig för.

Ideologier är idéer om hur ett samhälle skall organiseras och styras (eller inte styras), hur dess institutioner skall vara utformade, och hur människor skall samarbeta med varandra i vardagen. Nästan alla ideologier har en människosyn, det vill säga en uppfattning om människans natur och därmed en uppfattning om vilka institutioner människan behöver samt en om hur ”det goda samhället” bör se ut, något som ibland kallas ”utopi”. Ideologi betecknar i allmänna ordalag en åskådning, alltså en samling idéer, ofta om samhället.

Termen myntades av den franske filosofen Antoine Louis Claude Destutt de Tracy i dennes bok Eléments d’idéologie (1817-1818) för att beteckna ett medvetandes uppsättning av idéer. Som klassiska ideologier räknas liberalism, socialism och konservatism. Dessa ideologier formades under 1600-talet till och med 1800-talet. Andra framträdande ideologier är kristdemokrati och grön ideologi, även kallad ekologismen.

Till ideologier räknas också anarkism, feminism och nationalism. Dessutom finns en rad korsningar mellan dessa och andra ideologier. Dessutom har alla politiska partier också någon form av ideologi, det vill säga politisk kompass för sina ställningstaganden. Denna kompass är ofta en blandning av olika ideologier i en egen mix. Ideologier får dessutom olika prägling utifrån olika grupperingars och individers tolkningar och förgreningar i olika riktningar och blandningar.

Kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform (RF)

Svensk författningssamling 1974:152

1 kap. Statsskickets grunder

1 § All offentlig makt i Sverige utgår från folket.

Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse.

Den offentliga makten utövas under lagarna.

2 § Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet.

Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Särskilt ska den allmänna trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt verka för social omsorg och trygghet och för goda förutsättningar för hälsa.

Det allmänna ska främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer.

Det allmänna ska verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden samt värna den enskildes privatliv och familjeliv.

Det allmänna ska verka för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället och för att barns rätt tas till vara. Det allmänna ska motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller andra omständigheter som gäller den enskilde som person.

Samiska folkets och etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv ska främjas. Lag (2010:1408).

3 § Regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen är rikets grundlagar. Lag (1991:1471).

2 kap. Grundläggande fri- och rättigheter

Opinionsfriheter

1 § Var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad
1. yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor,
2. informationsfrihet: frihet att inhämta och ta emot upplysningar samt att i övrigt ta del av andras yttranden,
3. mötesfrihet: frihet att anordna och delta i sammankomster för upplysning, meningsyttring eller annat liknande syfte eller för framförande av konstnärligt verk,
4. demonstrationsfrihet: frihet att anordna och delta i demonstrationer på allmän plats,
5. föreningsfrihet: frihet att sammansluta sig med andra för allmänna eller enskilda syften, och
6. religionsfrihet: frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion.

I fråga om tryckfriheten och motsvarande frihet att yttra sig i ljudradio, television och i vissa liknande överföringar, offentliga uppspelningar ur en databas samt filmer, videogram, ljudupptagningar och andra tekniska upptagningar gäller tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.

I tryckfrihetsförordningen finns också bestämmelser om rätt att ta del av allmänna handlingar. Lag (2010:1408).

2 kap. Grundläggande fri- och rättigheter

19 § Lag eller annan föreskrift får inte meddelas i strid med Sveriges åtaganden på grund av den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Lag (2010:1408).

Se även Kairo konventionen när det gäller muslimernas mänskliga rättigheter. De kan inte frångå sin tro och här igenom så gäller inte heller MR muslimerna.

Vad gäller förhören så kommer följande förslag som man kan framlägga.

Om man börjar med att presentera att Islam inte kan anses som en religion då det i koranen förs fram idéer om hur samhället skall styras och har regler som utmäter straff för begångna brott gentemot ideologin Islam. Det måste fastslås att ideologier inte är att betraktas som religioner. Ideologier kan man kritisera och välja att inte vilja följa med i dessa ideologier, detta följer av vår grundlag regeringsformen(RF) 2 kap 1§ 5p. föreningsfriheten.

Vi har exempelvis Karl Marx som ansåg att kapitalismen var till skada för arbetaren. Lägg märke till att kapitalisten och arbetaren är okända entiteter(storheter) så som i en religion. Karl Marx kan kritiseras för sina idéer utan att det kan anses som hets mot folkgruppen kommunisterna.

Muhammed kan då även kritiseras för sina idéer gällande månggifte, barngifte, tvång att ansluta sig till Islam, kroppslig bestraffning så som huggande av händer och fötter för olika gärningar, våldtäkter av kvinnor som inte följer de lagar som ideologin för fram utan att det kan anses som hets mot folkgrupp. Inom ideologin islam förespråkas det även hat och det propageras gentemot kristna och judar som anses kunna bestraffas och dödas om de ej betalar muslimen ”Jizya” om de bor i ett område som kontrolleras av muslimer eller konverterar till islam.

Man bör även framlägga att allt som skrivits i den slutna gruppen kommer från ideologins huvudbok som kallas koranen, gör hänvisningar till suror för att framlägga pedofili, nekrofili, straff m.m. som utdelas i enlighet med vad som framkommer vid genomläsning av koranen.

Ifall man är en följare av ideologin islam så kan man inte lämna denna ideologi utan att bli bestraffad med döden. Detta visar på att det handlar om en ideologi/sekt islam och ej en religion som skulle kunna kallas ”Islam”.

Att någon vill förhöra sig om vad som man skrivit och läst på en sluten hemsida som inte är menat att spridas till en större allmänhet strider mot RF om vår rätt att få delge våra tankar och åsikter till dem man vill.  Lagen om hets mot folkgrupp är inte en grundlag se 1 kap 3§ RF där framgår det att det finns bara fyra grundlagar och då får hets mot folkgrupplagen ge vika mot åsiktsfriheten, yttrande friheten och rätten att få förmedla sina åsikter till vem man vill utan att någon skall kunna förhindra detta.

Kan det anses vara farligt att varna för följder för sekterismen islam där det förespråkas att de som inte underkastar sig islam får dödas?

Vi har åsiktsfrihet och yttrandefrihet vilket följer av RF 2 kap 1 §.  Strider lagen om hets mot folkgrupp mot 2 kap 19 § RF? Verkar vara troligt då det i detta fall är en utredning om en rättighet som utnyttjats av en medborgare i Sverige i enlighet med RF. Det är en mänsklig rättighet att få delge sina tankar och åsikter till andra medmänniskor.  Om någon blir kränkt av framförda åsikter så debatterar man om dessa i vanlig svensk ordning. Man har rätt att ha avvikande åsikt mot andra idéer eller ideologier utan att behöva vara rädd för att kunna fällas till ansvar för att man inte gillar en förd politik i Sverige.

Det handlar inte om att försöka skapa missaktning när man citerar urkunder som muslimerna hävdar är deras urkunder så som koranen, hadithierna m.m. Det är ju samma sak när kommunister debatterar om sina urkunder, man kan välja att hålla med eller argumentera mot dem som man inte håller med, eller är även denna debatt att anses som hets mot folkgruppen kommunisterna?

Om socialdemokraterna för fram sina pamfletter så kan även dessa kritiseras utan att det kan anses vara hets mot folkgruppen socialdemokraterna.

Vad jag vet i dagsläget så har inte regeringen skapat en ministär som bestämmer vad som får tyckas/sägas och tänkas i Sverige.

Börja med att läsa in vad som gäller religioner, sekter och ideologier.

Sedan kolla in regeringsformens paragrafer de kommer från riksdagens egna hemsida så de är inga egna påhittade paragrafer.

Du kan ladda ner hela detta inlägg som PDF:
En guide till dig som är anklagad för hets mot folkgrupp (HMF)

Relaterad artikel: Manual för kontakter med rättsväsendet

8 thoughts on “En guide till dig som är anklagad för hets mot folkgrupp (HMF)

Add yours

  1. Det borde finnas bra exempel på argumentation och slutpläderingar som lett till frikännanden i HMF-mål. Det svåra är att hitta dem, jag hittar inga sammanställningar.

    Liked by 1 person

    1. Helt riktigt Jan, det är väldigt svårt att finna bra samanställningar och argumentationer som du nämner, eftersom friande domar i dessa fall extremt sällan får någon uppmärksamhet. Jag kan bara gissa mig till att sådana friande domar är lite ovanliga och fram allt tystas ner då man inte vill skylta med friande domar i HMF fall. Då skulle ju varenda kotte snart veta hur man ska bemöta dessa ganska vaga anklagelser där åklagare och polis ofta dessutom använder olagliga förhörsmetoder och brister i sin skyldighet att informera en anklagad om dennes rättigheter .. som till exempel att få ha en försvarare närvarande vid förhör. .. Det kan dessutom vara svårt att hitta en Jurist som är villig att frångå PK normen och ställa sin kariär på spel ..

      Gilla

  2. Ja blev precis fälld för hets mot folkgrupp (ni kan läsa SvD 25/1 tror ja det är) men det var i en offentlig grupp Thomas där ja hade kommenterat hatiskt och min advokat tyckte inte det var lönt att ja överklaga.. va tycker du ?

    Liked by 1 person

    1. Jag kan inte hitta nånting i media om det, har du en länk? .. För att kunna ge dig min uppfattning behöver jag nog veta exakt vad åklagaren åtalade dig för. Exakt vad du sagt.

      Det är viktigt att hålla sär på åsiktsfrihet och yttrandefrihet, samt ha vetskap om vad som faktiskt är ett hatbrott. .

      Om det man kommenterat är information, eller åsikt i allmänhet eller om man gjort sig skyldig till direkt hatbrott mot enskild person eller spicifik grupp av människor..

      Att kritisera har man rätt att göra helt enligt grundlag, och då hets mot folkgrupp lagen inte är en grundlag så måste den alltid träda åt sidan för grundlagar .

      Men om det man sagt faktiskt bryter även mot grundlag, ja då kommer HMF lagen in och gäller, som du säkert läst dig till i denna artikel.

      Men har man inte brutit mot grundlagen, utan helt enkelt har uttryckt en allmän åsikt, så är det inte hatbrott. Man har rätt att säga:” jag tycker inte om Islam” .. men man får inte säga saker som ”jag tycker alla musilmer ska dödas” .. (Dessa var ordvänliga exempel) .. det finns värre saker att säga..

      Så det är viktigt att veta hur man ska uttrycka det man vill ha sagt på rätt sätt.

      Personligen tror jag att det kan vara en orsak till at tjag själv inte fått kallelse till förhör ännu.. för än så länge rör jag mig farligt nära .. men på rätt sida om staketet i min kritik . och jag tror ändå mitt budskap går fram helt tydligt och klart..

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s

Med kraft från WordPress.com.

Upp ↑

%d bloggare gillar detta: