Aldrig har väl så många idioter gjort så lite för ett land


slide_4

Jag har en huvudvärk som inte går över, en ilska som inte lägger sig och en hjärtklappning som gör ont i bröstkorgen.
FASS hänvisar symtomen direkt till Sveriges ledning och 1177 rekommenderar vila ifrån den revolutionära feber jag drabbats utav.

MEN ALDRIG!

Jag behöver bara föreställa mig en liten röd stuga på landet, en midsommarstång och dansande barn så åker kampnäven upp.
Jag behöver bara titta på nyheterna som INTE visas så blir jag galen.

-Hur kan ni göra så här mot oss viskar jag och famlar efter syrgastuben.
-Om något händer mina barn…fräser jag och tar två Alvedon.

Medan vännerna på Facebook i den parallella världen lägger upp bilder på Cup Cakes och tre rätters middagar sitter jag här och försöker hitta logiken i allt…

FAN, så skönt det skulle vara, att bara släppa taget!

Ge efter för selfies och roliga historier.
(Nånstans förstår även jag att det vanliga livet måste kunna få fortgå.)

Men kan jag på riktigt kalla mig människa då? Om jag inte på något sätt engagerar mig.
Kan jag på riktigt kalla mig samhällsmedborgare?

Svaret på min egen fråga blir nej.
Så länge mitt land är hotat föredrar jag feber och hjärtklappning!